Vårkänslor i oktober

 

Igår var det nästan läge för berså-fika. En härlig eftersommardag.

Idag tar solen i så gott den kan. Satte in en av mina favoritbilder - kanske under titeln "längtan". Blev det någonsin berså-fika i sommar?  Fikade mest på altanen och på förstutrappen. Det var ju i min berså som jag störtade och bröt handleden. Handleden som börjat bättra sig - men det dröjer väl innan den mår som den ska.

 Och hit och dit är det i världen. Man får ta det som det kommer. Har det bra i min glänta.  Måste se över min nödproviant. Har ju haft det i några år. Det brukar vara kvar makrill och ärtsoppekonserv.  Makrill? Äter jag ens det? Köpte kanske en burk fiskbullar också. Nu har jag i alla fall införskaffat en powerbank. Jag har ju lillstugan att flytta ut till, med vedspis, jo, ved finns, tänker mig att jag får väl gå in i huset och hämta vad jag behöver. Vatten i stora frysen. Nej, varför skriver jag det här? Inga roliga tankar.  

Fåglarna och ekorrarna har jag matat i morse. En dag så tog en ekorre ur min hand! Lycka! Men sedan så sniffade den och for undan, var det kattlukt kanske? Igår fick jag tag på späck i en affär och kunde överraska talgoxarna med. Det gillades! 

Har fått undan det mesta inför vintern, tömt vattentunnor, burit undan blomlådar och krukor, utemöbler - ja, det får duga. Roboten är på hotell över vintern. Bilen har fått nya vinterdäck, inte billigt, det tillkommer en del på grundpriset för däck, balansering och sånt. Gick in på Hjälp till Liv och hittade en toppenfin vinterjacka för 50 kronor.  Så glad jag blev. 

Glad också över knät som ska hämta sig helt själv. Övriga krämpor är artros som jag ska hjälpa till att lindra... Träna!!!

Inför Allhelgonahelgen har jag ordnat fint på graven, var med lykta och granris igår. Så vackert det blir då hela kyrkogården glimmar av ljus. 

Ha det så fint - nu tar vi sats mot vintern!

Den här bilden finns i en mapp som jag döpt till HDR-bilder - nu funderar jag vad jag pysslat med en gång i tiden. AI kan svara mig! Kyrkan är Järna kyrka i Dala-Järna och inte någon annanstans.

Nisse gör ett inlägg

 Hej det är Nisse! Jag vet att matte brukar skriva om mig. Men hon nämner inte med ett ord att jag har ett viktigt arbete här i gläntan. Eller egentligen arbetar jag mest på grannens åker och kommer hem och visar upp enorma åkersorkar. Den här dagen var fångsten en mer medelstor typ . Skulle visa matte på nära håll men icke, hon stod med den där telefonen bakom fönstret. Jo, hon sa jag var duktig. Men helst ville jag komma in och lägga den framför hennes fötter. Det är väl så man gör.  Matte var inte glad härom morgonen. Hon släppte ut mig och då jag som vanligt skulle ta ett par steg till vänster i mitt utedass där matte har satt luktärter för att jag ska ha det vackert och det luktar ju gott. Nå, ve och fasa!! Där i min toalett står Musse! Den stora vita,  feta, odrägliga typen som i åratal går sin runda precis här förbi.  Då rann sinnet på! Jag rök på honom ivrigt påhejad av matte som skrek, säkert uppmuntrande till mig! Vi yrde runt, runt och matte kom och slängde vatten över oss - hon har nog läst att det ska lugna kattslagsmål men det var fel. Det yrde vita tussar  runt bland höstlöven!  Så vackert! Matte gick in , sa att det var bäst att ni gör upp det där själva.  Efter ett tag så såg hon att jag ville bli insläppt. Ojade sig och kollade om jag var skadad. Icke.  Den enda skada hade hon gjort. Jag var våt.  Jo, hon fick minsann frottera mig torr.  Hörde sedan att hon ringde till Musses hus, jo han var hemma och han var sig lik sa dom, bara lite hungrig. Nu ska det dröja innan han får för sig att låna mitt dass. Ja, det är tufft att vara katt i gläntan. Men nu ligger jag på linneskåpet och tar igen mig.

Första söndagen i oktober

Jag säger ödmjukt TACK till vallmon som fortfarande blommar fast det är oktober!

 Nästa månad är det november. Låter inte riktigt lika trevligt som oktober.  Inte har vi nåt gott fikabröd vi firar då. Kanske vi har det, jag vet inte. Idag är det kanelbullens dag. Jag avnjuter egengjord äppelkaka. 

I november är det dags att julpynta nästan. Säger jag som i september satte upp adventsbelysningen på altanen. Får ändra timern efter mörkret som  tar över - till ljuset kommer i januari. OK, det kan vara mysigt i november!

De senaste dagarna har jag stått och visslat på gården.  Och lyssnat. Låter väl lite knasigt, men!  Jo, grannarnas ena papegoja, Polly, har rymt. Och jag hörde hennes klara stämma! Men bara en förmiddag.  De som har ben att gå med har avsökt skogen här omkring. De fick nästan tag på henne men bara nästan och hon är nu borta. Inte har hon hörts heller. Tyvärr så slutar nog hennes utflykt inte lyckligt. Men man vet ju aldrig.

Jobbigt med husdjur som försvinner. Senaste jag haft var några år sedan, en vår, då katten My försvann. Då hade jag bättre ben och gick i flera dagar runt  och i alla lador och uthus, inte bara i den här byn utan flera byar intill  -  då folk ringde som "sett henne". Gav upp.  Någon månad senare så fick jag ta hjälp för att få  upp golvet på altanen - hon hade krupit in där för att dö. 

Ska jag sätta punkt så där sorgligt idag? Ja, det gör jag. Det är så mycket sorgligt här i världen så vi är härdade. Om man nu kan bli det. Nej, det kan ingen normal människa bli. Nå, nu får det bli så här.  

Ha det så bra ni kan och se varandra!

Och så fick jag för mig att byta utseende här, lite färg!

Längesen - men nu!

Så här ser det ut. 

Mycket höst och sommarblomster som dröjer sig kvar.

Det där är löv ifrån häggen. Den har lite kvar att fälla. Som synes.

Här med mig i gläntan har det väl gått sin gilla gång. Och det är jag glad för. Det är skönt här. Långt ifrån "buller och bång" men ändå nära - om jag vill - allt når mig via tv och radio. Och appar i telefonen.

Idag skulle jag ta timeout från nyheter. Det gick så där. Satt klistrad (nåja) framför tvn och följde talmansvalet. Förstår inte mig själv där. Varför? Lyckades i alla fall avstå från att se vice-valen. Nej, det var inte så svårt. Hoppas de lyckas få ihop en regering. För nyval, nej det känns som man inte skulle orka med det.

Undrar vad jag sysslat med sen sist. Röntgat knät, inget svar ännu. Varit på info om nya och i viss mån gamla  trafikregler och vägmärken. "Tur man bor här" hördes en röst då vi fick info om krångliga parkeringsskyltar!  Fått nytt körkort, bara så där, tycker väl att en test borde vara på sin plats då man kommit "upp i åren".

Varit till en grannkommun till tandhygienisten.  Ja, dagarna har gått.

Och har fixat belysningen på altanen - så skönt med att det är ljust där på kvällen  - eftersom jag ser den från min tv-sittplats. Så glad jag blir då jag lyckats ställa timern! 

TV-tips.  SVTPlay.   DIN FLOCK  Se ! 

Angeläget!   Aktuellt!

                                                                                                  

  

häggen

Höstvisa,   - text Tove Jansson

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.

Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.                                    

    Tre verser bara - googla resten!  Så fint i alla fall!

Ta tillvara allt - så gott det går och så gott vi orkar.

      

September 2026

Goddagens! Nu är tanten i gläntan här igen. Hon är nöjd med fotona hon lägger in här.  Björnbär och vallmo. 

Vad är det nu då? Skriver i tredje person - eller femtielfte.

Åter till ordningen. 

Jo! Det var roligt att se att vallmoblommorna stod och lyste där borta i ogräset. I solen .

September. Jo, det kommer stråk av höst i näsan då jag går ut. Några dagar är solen så stark, den vill inte ge upp, den vill ge sitt allt så jag inte ska glömma - där i sena november.

Och  i månadsbladet för september läser jag

Sommaren är mogen nu    färgerna är tunga  jordiska och djupa     Vinden kan inte lyfta de tunga dofterna    Man måste sätta sig på knä för att kunna dra in dess syrliga sötma                        

               Sedan fortsätter det:           

           Nu  föder alla unga kvinnor barn, ser tankfulla ut eller fnittrar minns mycket tydligt en liten episod i januari.                                                                                              

 Tyvärr saknas författarens namn. De här bladen, kartongblad, fint illustrerade,  kan jag ha sparat från 80-talet i a f från 90-talet. 1900-talet. (hm)  Ska fråga AI.

Grönskan runt gläntan är kompakt. Tur att jag har "öppna vyer" här inne, klippta gräsytor - och så vägen hit och härifrån. Äppelträd som rådjuren står under på kvällarna.

I veckan ordnade jag ett nytt körkort. Ska bli intressant se hur länge det nya gäller. Tills jag blir 90? Om jag är med så länge är det kanske bra ha  som leg. Och bilen från 2016 har väl lagt av innan dess...den här bilen som jag vann genom att skriva en slogan...En riktig bra pensjobil, Dacia Duster. (obetald reklam).

Om allt hade fått vara bra, om inte jag så hastigt blivit ensam, ja då hade vi varit uppe i norr. Vid den stora sjön vid det mångmila vattnet, utsikt mot mitt hemmaberg.  Älgjakten. 

Ha det gott. Ta tillvara det ni har.  Stanna upp och lukta på blommorna!

På andra sidan

Skymning råder

 På andra sidan 80-strecket. Nu ska jag förlika mig med att  - ja nu går det utför .. jag blir inte yngre precis. Är tacksam att fått vara med så här länge och så länge jag är någorlunda "kry i knoppen" (och i kroppen) vill jag vara kvar - "det är ju så roligt att leva och si hur det går"... 

Det var en fantastisk vecka med norrifrånbesök och söderifrånbesök. Telefonsamtal, tack Elisabet, massor med kort och presenter och besök.  Vilken dag! Vilka dagar! Lever länge på detta och minns nu när det är tyst här i Gläntan igen.

Mina sviter efter handledsbrottet och knäislaget repar sig bra. Det gäller att förstå att det tar tid. Men det kunde ha blivit mycket värre. Kunde ha missat min födelsedag. Och allt annat.

I senaste PRO-tidningen tipsas om Anastasia (m fl) som tolkar Alf Robertsson. Och det lyssnar jag nu på via Spotify. Rekommenderas! Jo, jag är med i SPF också! Till min förvåning fick jag ett presentkort på blommor från dem! Fint.

I morse var det så mörkt och regnigt - men plötsligt så ändrade sig vädret och det har blivit soligt och varmt.  Bara för att göra nåt nyttigt så körde jag ner till containrarna med plast och kartong. Jag är väl den ende som inte har fem tunnor vid huset. Eller hur många tunnor det nu är. Jag har fått en för metall - som jag ska ringa då jag vill ha tömd! Lär aldrig hända.  (Tar det lilla jag har till containrarna ) Varför har jag inga tunnor? Jo, de tyckte synd om mig "Vatten och avfallbolaget" - jag ska inte behöva dra tunnor ända ner till vägen ... TACK sa jag ödmjukt. Och så fick jag välja var jag ska lägga restavfallet.  Det valde jag att göra i  tunnor som jag ändå passerar på väg till "byn". Tack, tack!  Det här har jag berättat tidigare men det positiva i kontakten med myndigheter tål att upprepas.

Det finns mycket jag skulle kunna skriva om.  Om det kommande valet, om allt elände i världen, olyckor och sorger, den där glädjen som plötsligt lyser upp som en solkatt (jo, det finns glädje!), det är en lycka att vara med och få dela detta.  Ja, nu är jag tillbaka där jag började, att åren har gått .. det är nog dags för en stark kopp kaffe nu! 

Ha det gott ! 

Rapport från gläntan, augusti 11

Fixade in bilder!

Sommarljus heter de här - de bryr sig inte om att det är höst i luften. 

 I morse 10 grader och från berget hade lite värme puttats ut i elementen.

Sedan sist har jag fått dropp mot benskörhet. tydligen väldigt vanligt.  Ja, både det ena och det andra. Valde det istället för att ta ett piller  (till) varje dag. Handleden sköter sig bra och jag med, gör övningar osv.

Nu har knät börjat göra sig påmint. Det var ju tur att det inte gick sönder i fallet. Uppsvullet , hårt och rött. Blev rädd då hela benet - efter lite extra många steg , var alldeles rött och hett.  Undersökning och tack o lov ingen propp. Läkaren försökte få ur blod men det lyckades inte så bra. Tack o lov ingen var  och inte heller någon propp.. Hem med hårt bandage och under natten beslöt sig knät att börja tappa sig själv på lite blod . Nå, det är väl bra. Fick ny tid snart och det känns tryggt.

Det var nervöst att åka på den här undersökningen. Då jag kom in i väntrummet tog jag en tidning och rubrik på framsidan av tidningen löd "Så                                                   ordnar du din egen begravning" - uppmuntrande.  Och det blev lite lättare stämning i väntrummet då jag visade den. Närmast mig satt en Margareta, 94, pigg som en lärka , positiv och glad, "det kunde vara värre"  Hon hörde bara lite dåligt och skulle få "vaxa ur öronen" så då blir det bättre. 

Äppelträdet som står framför huset och på gräsmattan som är Drängens domäner, ja det tappar äpplen. Brukar få räfsa undan massor och frakta mot skogskanten till rådjuren. Men! Nu är rådjuren där under trädet och mumsar! Tack säger jag - ödmjukt. 

Mitt i allt vallöftstjatande så är det lite ljus - sim-EM! Sarah Sjöström med flera.

För övrigt, lite lagomt, det är så skönt att njuta här i gläntan. Det kunde ha gått mycket värre.

Ha det nu bra och njut.

Och så blev det augusti 2026

 Augusti 2026 redan ..

Försöker sätta in en bild - inget fungerar -  nu har jag missat någon uppdatering.  Orkar inte fundera på det just nu. 

En liten rapport  härifrån i alla fall. Om nu inte jag förlorat alla kontakter .

Vill i alla fall meddela att nu är gipset avlägsnat och ersatt med ett avtagbart stödförband. Lite bättre känns det men bra är det absolut inte. Mycket jag tänkt göra får jag strunta i vad gäller trädgårdssysslor t ex, men vad spelar det för roll - jag lever ju!

Häromdagen var jag nog lite deppig ändå, ska jag bara sitta här? Beslöt att prova om jag kunde köra bil.  Jo, jag lyckades ! Handlade själv ! Fick bärhjälp av gullig personal. Det gjorde ont att sätta i säkerhetsbältet, skruva om nyckeln och lägga in backen! Annars gick det bra! Men inget jag tänker utsätta handleden för ofta. Säkrast det.

Plötsligt fungerar roboten igen, han klipper stråk kors och tvärs i det tack o lov inte så höga gräset. Mest vitklöver. Har försökt i flera veckor att få iväg honom - ja han är ju drängen -  och jobba. Idag var jag lite tvär mot honom och tryckte START tre gånger och sa "he dä iväg", jo det funkade!

Det har blivit några gamla avsnitt av Vera de här veckorna... En annan bra serie är Ellis! Och kommissarie Banks.  Hurra för play! I ett av Ellis dök förresten "kommissarie Banks" upp i en roll - tror det var någon polis Chandler han spelade då. 

Hoppas ni har haft en bra juli. Utflykter, grillning, kalas, vandringar, bad och vad allt man syssla med.

Nu ska jag göra katterna sällskap på sköna altanen. Där blommar pelargonerna som aldrig förr. Även de där fula spretpelargonerna jag satte i hinkar vid väggen nedanför altanen är så vackra nu.

Inga mygg fortfarande. Skönt men konstigt.

Ha det fint! 

 

Senare i juli 2026 -

Inlägg utan bilder. Google säger jag ska logga in för att få komma åt mina bilder och det orkar jag inte tjorva med.

 Jag skulle bara ..

Skulle bara vattna en blomlåda i bersån. I steget in stötte foten mot en bräda och jag störtade in på brädgolvet. Vände mig till sittande och såg på handleden. Hjälp, den såg helt förvriden ut! Trodde jag skulle svimma och skyndade mig att ringa till grannen och 112. Tuppade ej av. 0ch  på kvällen, lördagskväll,  operation.. Efter knappt två dygn var jag hemma och det är väl sådär. Höger hand! Knät klarade sig med ett sår och foten också ok. Men det har varit en färgprakt utan dess like! Blåsvart och lila. Nå, ska ej klaga, det kunde ha gått mycket värre. Och det är sådan tur att jag har underbara grannar.  Och vilken personal det var på ortopeden! Fantastiska. Undrar hur det gått för min sänggranne hon sa att hon skulle sakna mig.

Livstecken härifrån i juli, i den sköna sommaren.  Sköt om er!

Den sjätte juli 2026

 

En kort stund, ett speciellt ljus och solen smyger sig längs vägen till min glänta och exploderar då den träffar  sly och oklippt gräs. Det inträffar då jag gör tidig kväll, kanske halv tiotiden, jag borstar tänderna och ser ut genom toafönstret. Det går under rubriken "Magiska ögonblick".

Ett annat liknande ögonblick. De flesta pallkragarna har fått sköta sig själva den här säsongen. De tröstar mig genom att ge mig magiska vallmoblommor! Vinkade i blåsten att jag måste komma och se! Ja, det var vallmo! 

I år kan jag glädja mig åt flädersaft, men det var en kort blomningstid! Som det mesta. Hann plocka igår så det blir någon liter.  Tänker jämt att den här ska jag ta fram en kall vinterdag. Drömma om sommaren. Någon gång har det nog hänt men.

Fotboll pratas det om idag. För det otroliga hände!  Norge vann över Brasilien!   Heja!  Men jag har inte sett många minuter fotbolls-VM. Det kanske blir mera. Det är ju inte färdigt ännu. Säger hon som är måttligt intresserad.

I morse var det bara 8 grader.  Men snart får jag klaga på värmen igen. Om det blir för varmt. Över 21.

Om jag tittar till vänster så kan jag se ut genom ett fönster som idag kan få heta "Den rosa utsikten"  Rosa pioner har tydligen klarat väder och vind och de är såå vackra. Till vänster runt rabatten som rundar det som ser ut som en koja av klematis där växer stjärnflocka.  Ser också en ekorrunge som funderar på att hoppa upp i fågelmataren och det lyckas han med ofta då matte ställt ett "rottingstapickel" där under .. Ser att den här ekorren har inte tofsar på öronen, en del har bara några strån, lite olika, det blir väl mera till vintern. Tycker de kunde unna sig en liten luva då. Med öronlappar.

En sommardikt av Jessica Marie Olsson

Sinnesro och kravlöshet   Jag längtar ingenstans

allt vad jag längtat till       dök upp och återfanns

Solkrämsdoft på solvarm hud        emellanåt en bris

blundar mot en molnfri sky          i sommarns paradis

Lövverk vajar, lugnet rår       en humla surrar kring

en bok, en sång, en iskall dryck

Jag saknar ingenting.

Ha det så fint det går.